Tandläkarskräck?

Jag började denna luciadag hos tandläkaren. Vi hade luciatåg på tagis redan igår så det var lugnt på schemat idag. Jag har aldrig riktigt varit nervös eller haft tandläkarskräck. Hade lite hål när jag var tonåring men inte i vuxen ålder. Nu går man till tandhygenisten och gör undersökning och tar bilder och sen gör läkaren ev åtgärder. Hon var inte alls positiv och enligt henne hade jag ett hål som låg på två tänder (=två lagningar) och en gammal lagning som behövdes göras om (=en lagning). Hon upplyste om att en lagning kostade 1200-1500kr. Snabbräkning i huvudet konstaderade att detta fick bli min julklapp i år! Dessutom hade jag tandsten (hjälp, hag jag aldrig haft förut) som gjorde jävulskt ont att ta bort. Dessutom höll hon på att kväva mig när jag låg där i stolen... tårarna var nära när jag gick därifrån. Allt detta innan klockan åtta på morgonen utan frukost i magen!

Fick tid redan klockan 16 samma dag, lika bra att få det överstökat! Nu säger tandläkaren att "hålen" tandhygenisten pratade om inte alls var något. Men han fastnade på en annan tand (faktiskt en visdomstand som en gång i mina unga år transplanterades framåt i tandraden) såg lite konstig ut.Ont? Nej då, det hade jag inte! Han bedövade, borrade och lagade ihop den igen. Men det slutade inte blöda och dom torkade och baddade. Tillslut säger sköterskan att det BLÖDER EXTREMT MYCKET men lite panik i rösten. Tandläkaren säger då pulpit (jag hör bara pulpa) och det bli lite fart i fingrarna och plötsligt borrar han upp hela tanden igen och torkar och torkar blod. Han får inte stopp på blödningen och under tiden förklarar han att jag har en inflammerad tand som istället måste rotfyllas. När blödningen stoppat. Jag får åka hem och komma tillbaka i morgon....

Jag stapplade hem på darrande ben och undrade vad som hände! Jag skulle borra hål och hem kommer jag med en blödande annan tand som blöder från pulpan och skall rotfyllas.... sjukt förvirrande! Jag är lite nervös för tandläkare nuför tiden...