I väntans tider...

Bild jag tog av Johanna (hon som ligger och sms;ar när hon är öppen 9,5cm,) den 5 oktober. I månad innan lilltjejen i magen kikar ut!

Just precis nu går JAG i väntans tider. Inte riktigt i de väntans tider ni då tänker på. Idag är nämligen dagen då Johanna och Peters lilla flicka kommer till världen (förhoppningsvis) och jag går och väntar på DET mms:et! Åhhh vilken väntan!

Jag har haft sms kontakt med Johanna sedan igår morse då dom åkte in på kontroll och fick stanna kvar. Hon har alltså haft värkar i ett och ett halvt dygn och sist vi sms:ade vid 17-tiden, var hon öppen 9,5cm. Alltså hur hon kunde skriva sms när hon var öppen 9,5 cm är för mig en fråga. Det är väl skillnad på förlossning och förlossning, men när jag själv låg där (för nästan precis ett år sedan) kunde jag inget annat än att koncentrera mig på att andas! Jag hann inte skriva ett enda sms under mina förlossningar! Jag ringde mamma påväg in till MAS när Lilla My skulle födas, men fick inte fram så mkt, så vi bestämde oss för att jag skulle höra av mig senare. 2 timmar senare kunde jag ringa och säga att Lilla My då hade kommit... åh vilka minnen!!

Jag får alltid en sån där märklig känsla när någon i ens närhet skall föda barn. Man är oftast mitt uppe i sin egna vardag och så plötsligt får man höra att någon annan håller på att föda barn och är med om något av det största som kan hända! Det är ju bara så märkligt och jag fick samma känsla när Johanna ikväll skrev att hon nu äntligen började det hända grejor, så står jag där med Minna på armen och gör potatismos!...

Ja ja, bara för mig att fortsätta vänta på DET mms;et...

Update: en timme senare fick jag höra att deras lilla tjej kommit till världen. Underbart!