Inte alltid frid och fröjd...

..att vara mamma. Idag har varit en jobbig dag och jag har verkligen fått känna på att de gosiga och stillsamma första månaderna är över och de nya dagarna med egen vilja och trots är en del av vår vardag. Detta händer sjåalvklart när A är bortrest. Jag har försökt ringa han tusen gånger idag (eller typ 4-5) och bara kommit till telesvar. Har iallafall fått höra hans röst när tårarna varit nära.

Lilla My har skrikigt och varit ledsen precis hela dagen. I morse somnade hon på soffan efter 1½ timmes hysteri. Hon har aldrig somnat någon annanstans än sängen eller vagnen förut, så hon måste verkligen varit trött. Hon vaknade ledsen och har varit ledsen sen dess. Jag har sett att hon har två nya tänder i undermunnen som precis håller på att spricka upp och jag antar att det är en grund till denna dag.

I morse visade hon stolt upp att hon kom upp till spisen också! Jag har nog burit bort henne därifrån ett 50-tal gånger idag... suck.

Det var kul att klättra upp tills hon märkte att hon inte kom ner själv...

Dagen har varit jobbig och känslomässigt jobbig. Nu sitter jag i soffan med en smoothies, en kopp te och (äntligen) en bananmuffins med choklad. Nu ska här njutan med idrottsgalan!

Vi fick iallafall till en trevlig och lite mysig mellanmålsstund i eftermiddags.

Okej, har jag sagt att hon har typ världens längsta tunga?!