... har jag i magen. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga men A var närmast denna gången också. Hon låg på -3% och allt såg bara bra ut! Hon låg väldigt ihopkrupen i fosterställning och liksom in med huvudet, så det fick vi inte en skymt av. Bakhuvudet fick vi se, tackar i för! Vi fick iallafall bekräftat att det fortfarande var en liten tjej där inne. Hennes ena fot kunde hon knappt se för den gömde hon bakom mina revben, måste vara en favoritplats för där känner jag den ofta. Nu längtar jag ännu mer efter den lilla tjej som ligger och gömmer sig därinne!
måndag 20 september 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar